Frågor och svar

Prime Running Power – den effekt elverket kan leverera varaktigt.

Limited Time Power – den effekt elverket kan leverera tillfälligt.

Continuous Operating Power – den effekt elverket kan leverera konstant.

UPS är ett begrepp som man stöter på ibland inom reservkraftsvärlden. Det står för Uninterrupted Power Supply – batteridriven reservkraft.

Elverket fasar ihop med nätet för att ta över belastningen avbrottsfritt.

Elverket fasar ihop med nätet för att lämna över belastningen avbrottsfritt.

Kilovoltampere – elverkets skenbara effekt (kW + kVA-r).

Kilowatt – den effekt man får ut av elverket (kVA * Cos.fi.)

Effektfaktor – hur stor del av effekten som man utnyttjar.

Reaktiv effekt – den effekt som produceras men inte utnyttjas.

Automatic Transfer Switch – enhet/elskåp av växlande kontaktorer/brytare för att slå om från nät till reservkraft, och tvärtom.

Automatic Mains Failure Unit – mikroprocessorbaserad styrenhet för att automatiskt övervaka och styra reservkraft.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa har förändrats kraftigt de senaste åren, vilket påverkar energiförsörjningen i hela regionen. Krig, cyberattacker, sabotage och störningar i energisystem har blivit en realitet som både myndigheter och företag måste förhålla sig till.

Sveriges elnät är i grunden stabilt, men det är samtidigt beroende av komplex infrastruktur som kan påverkas av både tekniska fel och yttre hot. Händelser som sabotage mot energianläggningar, störningar i elproduktion eller cyberangrepp mot styrsystem kan i värsta fall leda till längre strömavbrott.

Myndigheter som MSB och Energimyndigheten betonar därför vikten av ökad beredskap hos både offentliga verksamheter och privata företag. En central del i denna beredskap är att säkerställa att kritiska funktioner kan fortsätta fungera även vid elavbrott.
Reservkraft är en av de mest effektiva lösningarna för att minska sårbarheten vid störningar i elnätet.

Genom att installera ett dieselbaserat reservkraftsystem kan verksamheter säkerställa drift av exempelvis:
– IT-system
– Vattenförsörjning
– Medicinsk vård och utrustning
– Produktionslinjer
– Kommunikationssystem

I ett förändrat världsläge är reservkraft inte längre enbart en teknisk investering – det är en del av verksamhetens säkerhetsstrategi.

Hur länge en verksamhet bör kunna drivas utan extern el beror på verksamhetens kritikalitet, risknivå och konsekvenser vid driftstopp.

Många verksamheter underskattar hur snabbt konsekvenser uppstår vid strömavbrott. Redan efter några minuter kan IT-system slås ut, produktion stoppas eller säkerhetssystem påverkas.

Generella riktlinjer:
– Kortvariga störningar (sekunder–minuter)
– Hanteras ofta med UPS-system.
– Medellånga avbrott (timmar)
– Kräver reservkraft med automatisk start.
– Långvariga avbrott (dygn eller längre)
– Kräver dimensionerad reservkraft och tillräcklig bränslekapacitet.

Exempel:
– Lantbruk kan behöva reservkraft för att driva ventilation och utfodring kontinuerligt.
– IT-hallar kräver omedelbar drift utan avbrott.
– Sjukhus och äldreboenden måste ha reservkraft som kan fungera i flera dygn.
Se våra verksamhetsområden.

Vid dimensionering görs alltid en riskanalys där man identifierar:
– Kritiska laster
– Driftstid
– Bränslebehov
– Redundansnivå

Att kunna driva verksamheten i minst 24–72 timmar är ofta en realistisk målsättning för många verksamheter.

Ett längre elavbrott påverkar betydligt mer än bara belysning och eluttag. I ett modernt samhälle är nästan alla funktioner beroende av el.

Vid längre elavbrott kan följande påverkas:
– Kommunikation och internet
– Vattenförsörjning
– Avloppssystem
– Betalsystem
– Livsmedelsförvaring
– Värmesystem
– Produktion och logistik

För företag kan konsekvenserna bli:
– Produktionsstopp
– Förlorade intäkter
– Skadade produkter
– Förlorad data
– Förlorat kundförtroende
– Säkerhetsrisker

För samhällsviktiga verksamheter, som sjukhus och vattenverk, kan konsekvenserna bli allvarliga och i värsta fall livshotande.

Reservkraft gör det möjligt att:
– Upprätthålla kritisk drift
– Skydda känslig utrustning
– Säkerställa säkerhetssystem
– Minska ekonomiska förluster
– Rädda liv

Vid längre avbrott är även bränslelogistik och service avgörande faktorer, vilket är en viktig del i planeringen av reservkraftsystem.

Behovet av reservkraft är störst i verksamheter där elavbrott får allvarliga konsekvenser för säkerhet, ekonomi eller samhällsfunktioner.

Exempel på verksamheter med högt behov. Vi har skrivit om en del av nedan på vår site. Klicka gärna på länkarna och gå vidare. Om ni är intresserade av de områden som ej är länkade så ta kontakt med oss så hjälper vi er. Vi kan leverera till samtliga:
– Sjukhus och medicinska verksamheter
– Äldreboenden
– Vatten- och avloppsstationer
– IT- och datahallar
– Lantbruk och djurhållning
– Gruvor och grustag
– Större butiker och varuhus
– Hotell
– Samhällskritisk industri och produktion
– Hamnar och marina anläggningar
– Försvarsrelaterad verksamhet

Men även mindre verksamheter kan ha stort behov av reservkraft, särskilt om verksamheten är beroende av kontinuerlig drift.

En riskanalys är ofta första steget för att avgöra behovet.
Där analyseras:
– Hur snabbt verksamheten påverkas
– Vilka funktioner som är kritiska
– Vilka konsekvenser ett avbrott innebär

Reservkraft bör ses som en strategisk investering snarare än en kostnad.

Moderna reservkraftsystem är konstruerade för att starta automatiskt när strömmen försvinner.

Den typiska starttiden för ett dieseldrivet reservkraftverk är:
10-20 sekunder
Under denna korta tidsperiod kan känslig utrustning skyddas med hjälp av UPS-system som säkerställer kontinuerlig strömförsörjning tills reservkraften är igång.

Startförloppet sker i flera steg:
1. Elavbrott registreras
2. Startsignal skickas
3. Motorn startar
4. Generatorn stabiliseras
5. Last kopplas in

Den automatiska funktionen gör att reservkraften kan aktiveras även när personal inte är på plats.
Detta är avgörande i verksamheter där kontinuerlig drift är kritisk.

Reservkraft betraktas ofta som en investering i säkerhet, kontinuitet och riskhantering snarare än en ren kostnad. Man kan likställa ett reservkraftverk med en försäkring, fast reservkraften hindrar skada snarare än kompenserar för uppkommen skada.

För många verksamheter kan ett strömavbrott innebära:
– Produktionsbortfall
– Förlorade intäkter
– Skadade produkter
– Förlorad data
– Förlorat kundförtroende
– Säkerhetsrisker

Kostnaden för ett enda längre strömavbrott kan i vissa fall överstiga kostnaden för ett reservkraftssystem.

Reservkraft kan därför bidra till:
– Minskad ekonomisk risk
– Ökad driftssäkerhet
– Högre leveranssäkerhet
– Stärkt förtroende hos kunder

För verksamheter som arbetar med kritisk infrastruktur eller känslig produktion är reservkraft ofta en nödvändig del av riskhanteringen.

Reservkraft är en lösning som gör det möjligt att fortsätta driva en verksamhet när ordinarie elförsörjning bryts.
Ett reservkraftverk består vanligtvis av:
– Motor
– Generator
– Bränslesystem
– Automatiksystem
– Elanslutning
– Kommunikation

När ett strömavbrott inträffar känner elverket av att spänningen försvinner från elnätet. Reservkraftverket startar då automatiskt och börjar producera elektricitet som försörjer fastigheten och/eller verksamheten.
När elnätet återkommer sker en automatisk återgång till normal drift.

Dieseldrivna reservkraftverk är en av de vanligaste lösningarna eftersom de:
– Är driftsäkra
– Har hög spänningskvalitet
– Har hög effektkapacitet
– Kan köras under lång tid
– Är relativt enkla att underhålla

Reservkraft kan dimensioneras från mindre anläggningar till mycket stora system beroende på behov.

Begreppen reservkraft och nödkraft används ibland synonymt, men det finns en teknisk skillnad mellan dem.

Reservkraft används för att upprätthålla normal drift vid elavbrott. Den dimensioneras för att driva större delar av verksamheten, exempelvis:
– Produktion
– IT-system
– Ventilation
– Belysning

I många verksamheter kombineras reservkraft och nödkraft i samma system, men med olika prioritering av laster.
En korrekt dimensionerad lösning säkerställer att rätt funktioner prioriteras vid strömavbrott.

Kostnaden för ett reservkraftverk varierar kraftigt beroende på flera faktorer, och det finns ingen standardlösning som passar alla verksamheter. Varje installation dimensioneras efter behov, vilket innebär att priset påverkas av både tekniska och praktiska förutsättningar.

Använd vår kostnadsberäknare eller skicka en offertförfrågan via så hjälper vi dig att reda ut vad det skulle innebära för er verksamhret. 

Faktorer som påverkar kostnaden:
– Effektbehov (kW)
– Hur länge reservkraften ska kunna driva verksamheten
– Installationens komplexitet
– Bränsletillgång/lagring
– Automatik och styrsystem
– Ljudkrav och placering
– Eventuella redundanskrav

En mindre anläggning kan vara relativt enkel att installera, medan större system för exempelvis industri, sjukhus eller vattenverk kräver omfattande projektering och installation.

Det är också viktigt att förstå att kostnaden inte enbart består av själva reservkraftverket. Installation, projektering och integration i fastighetens elsystem är ofta en betydande del av investeringen.

En korrekt dimensionerad lösning säkerställer att investeringen ger maximal nytta och driftssäkerhet.

Det som påverkar priset mest är den effekt (kW) som krävs och hur länge reservkraften ska kunna driva verksamheten.

Det som främst påverkar kostnaden är:
Effektbehov
Ju högre effekt som krävs, desto större generator behövs. Effektbehovet bestäms genom analys av verksamhetens kritiska laster.

Driftstid
Om reservkraften ska kunna köras i flera dygn krävs större bränsletankar och bättre logistiklösningar.

Installation
Placering och installationsförhållanden påverkar kostnaden betydligt.
Exempel:
– Inomhusinstallation
– Utomhusinstallation
– Markarbeten
– Fundament
– Ljuddämpning
– Tillgänglig bränslemängd
– Larmer och kommunikation

Automatik och säkerhet
Automatiska start- och styrsystem är standard i moderna reservkraftlösningar, men avancerade funktioner- kan påverka priset.

Redundans
I verksamheter med mycket höga krav kan flera reservkraftverk installeras parallellt för ökad säkerhet.
En noggrann förstudie är avgörande för att få en realistisk kostnadsbild.

Kostnaden för ett strömavbrott kan vara betydligt högre än många tror, särskilt i verksamheter som är beroende av kontinuerlig drift.

Direkta kostnader kan inkludera:
– Produktionsbortfall
– Förlorade affärer
– Skadade produkter
– Förstörd kyl- och frysförvaring
– Återstart av system
– Indirekta kostnader kan vara ännu större:
– Förlorat förtroende hos kunder
– Leveransförseningar
– Driftstörningar i leveranskedjor
– Säkerhetsrisker

Exempel:
– Ett lantbruk kan drabbas av allvarliga konsekvenser om ventilation och utfodring slutar fungera.
– Ett hotell kan få stora konsekvenser om gäster påverkas.
– En IT-verksamhet kan förlora kritisk data eller tillgänglighet.
– En butik kan förlora kunder om kunden tvingas handla i en annan affär.

Att analysera kostnaden för driftstopp är ofta en viktig del i beslutsprocessen kring reservkraft.

Dimensionering av reservkraft är en teknisk process där man analyserar vilka funktioner som måste fungera vid ett strömavbrott.

Processen sker vanligtvis i flera steg:

 Ska elverket kunna driva hela verksamheten eller räcker det med kritiska laster?
Det första steget är att kartlägga vilka system som måste fortsätta fungera.
Exempel:
– IT-system
– Ventilation
– Pumpar
– Produktionsutrustning
– Belysning

Beräkna effektbehov (kW)
Alla kritiska laster summeras för att fastställa det totala effektbehovet.

Bestäm driftstid
Hur länge reservkraften ska kunna köras påverkar dimensioneringen av bränslesystemet.

Planera installation
Placering, ljudkrav och säkerhetskrav påverkar den slutliga lösningen.
Dimensioneringen bör alltid utföras av teknisk expertis för att säkerställa rätt funktion.

Effektbehovet bestäms genom en noggrann analys av verksamhetens elförbrukning.

Vanligtvis analyseras:
– Märkeffekt på utrustning
– Startströmmar
– Samtidighetsfaktorer
– Reservmarginal

Det är viktigt att ta hänsyn till att vissa maskiner kräver högre effekt vid start än under drift.
Om effektbehovet underskattas kan reservkraften bli otillräcklig. Om det överskattas kan investeringen bli onödigt stor.
En korrekt effektberäkning är därför en av de viktigaste delarna i projekteringen.

Ett dieseldrivet reservkraftverk kan i princip köras kontinuerligt så länge det finns tillgång till bränsle och korrekt underhåll.

Drifttiden påverkas främst av:
– Bränsletankens storlek
– Bränsleförbrukning
– Lastnivå
– Serviceintervall (Läs mer under våra serviceavtal)

Många reservkraftsystem dimensioneras för att kunna driva verksamheten i:
– 24 timmar
– 48 timmar
– 72 timmar
– eller längre

Vid längre drift är det viktigt att ha en plan för bränsleförsörjning.
För samhällskritiska verksamheter planeras ofta redundanta lösningar och kontinuerlig bränsletillgång.

Installation av reservkraft är en teknisk process som kräver noggrann planering och projektering. Målet är att skapa en lösning som fungerar tillförlitligt när den verkligen behövs. (Läs även mer under vår projektprocess.)

Installationen sker vanligtvis i flera steg:
Förstudie och behovsanalys
Det första steget är att analysera verksamhetens behov. Här kartläggs:
Effektbehov (kW)
Kritiska funktioner
Driftstid vid avbrott
Placering av reservkraftverket

Projektering
När behoven är kartlagda tas tekniska ritningar och systemlösningar fram. Detta inkluderar:
Elinstallation
Bränslesystem
Placering och fundament
Styr- och automatiksystem
Hur man tar hand om avgaser och överskottsvärme

Installation
Själva installationen kan inkludera:
Markarbete och fundament
Leverans av reservkraftverk
Elinstallation och inkoppling
Eventuella ljuddämpande åtgärder
Installation av bränsletankar (vid behov)

Test och driftsättning
Efter installation genomförs tester för att säkerställa att systemet fungerar korrekt.
En korrekt installation är avgörande för att reservkraften ska fungera tillförlitligt under verkliga driftförhållanden.

Serviceavtal 
För att garantera högsta tillförlitlighet på en reservkraftsanläggning bör man ha ett serviceavtal. (Läs mer om våra serviceavtal)

Om bygglov krävs beror på flera faktorer, bland annat storlek, placering och lokala bestämmelser.

Faktorer som kan påverka behovet av bygglov:
– Reservkraftverkets storlek
– Placering (inomhus eller utomhus)
– Ljudnivå
– Avstånd till närliggande byggnader
– Lokala kommunala regler

I vissa fall kan reservkraft installeras utan bygglov, medan större installationer eller synliga utomhuslösningar kan kräva tillstånd.
Det är därför viktigt att tidigt undersöka vilka regler som gäller i aktuell kommun.

En erfaren leverantör kan ofta hjälpa till med:
– Rådgivning kring tillstånd
– Dokumentation
– Kontakt med myndigheter

Det minskar risken för förseningar i projektet.

Regelbunden testning är avgörande för att säkerställa att reservkraften fungerar när den verkligen behövs. (Har ni ett befintligt reservkraft så kan ni göra ett sk kapacitetsprov, ni kan läsa mer om det här.

Rekommendationer varierar beroende på verksamhet, men vanliga intervaller är:
– Månatlig uppstart av elverket
– Kvartalsvisa skarpa tester med belastning
– Årlig service med oljebyte mm
– Testning säkerställer att:
– Motor startar korrekt
– Generator levererar rätt effekt
– Automatik fungerar (gäller skarpa tester)
– Bränslesystem fungerar
– Batterier är i gott skick

Reservkraft som inte testas regelbundet riskerar att inte fungera vid verkliga strömavbrott.
För verksamheter med höga krav på driftsäkerhet är regelbundna tester en självklar del av driftstrategin och kan innebära kortare intervaller..

Diesel kan lagras under lång tid, men kvaliteten påverkas av lagringsförhållanden och tid.

Faktorer som påverkar lagring:
– Temperatur
– Fukt
– Tankens kvalitet
– Underhåll av bränslesystem

Generellt kan ren diesel lagras i 5-10 år med rätt hantering.
Det är viktigt att dieseln inte innehåller några som helst biologiska tillsatser, om dieseln innehåller till exempel RME eller FAME så är hållbarheten endast c:a 6 månader.
Om man vill använda biodiesel eller diesel med biologiska tillsatser så måste elverket köras varje vecka.

För längre lagring krävs ofta:
– Bränsletillsatser
– Regelbunden kontroll
– Filtrering vid behov

Vid större reservkraftinstallationer kan särskilda bränslesystem installeras som säkerställer stabil drift även vid lång lagring.

Tillförlitlig reservkraft bygger på tre grundläggande faktorer:
Regelbunden service
Service säkerställer att alla komponenter fungerar korrekt och minskar risken för fel.

Testning
Genom att testa systemet regelbundet upptäcks problem i tid.

Dokumentation
Noggrann dokumentation av drift och underhåll gör det lättare att följa upp systemets status.

Vanliga åtgärder:
– Funktionskontroller
– Belastningstester
– Batterikontroller
– Bränslekontroller
– Regelbunden motorservice.

En genomtänkt underhållsstrategi är avgörande för långsiktig driftssäkerhet.

Serviceavtal är inte alltid ett krav, men rekommenderas starkt för att säkerställa hög driftsäkerhet.

Fördelar med serviceavtal:
– Regelbunden service
– Planerade tester
– Snabb tillgång till teknisk support
– Dokumenterad driftstatus

Reservkraft används sällan i vardagen, vilket gör att eventuella problem annars kan förbli oupptäckta tills systemet verkligen behövs.
Ett serviceavtal minskar denna risk.
Läs mer om våra serviceavtal här.

Lantbruk är en av de verksamheter där reservkraft ofta är avgörande. Om det finns livdjur så kan det vara ett lagkrav att ha reservkraft för att kunna garantera att djuren mår väl.

El behövs kontinuerligt för:
– Ventilation
– Utfodring
– Mjölkningssystem
– Vattenförsörjning
– Belysning

Vid installation bör man särskilt beakta:
– Hur snabbt system måste starta
– Hur länge djurhållningen måste fungera utan el
– Placering av reservkraftverket
– Bränslelagring

Vid strömavbrott kan konsekvenserna snabbt bli allvarliga, särskilt vid djurhållning.
Reservkraft är därför ofta en central del i lantbrukets riskhantering.

Hotell är starkt beroende av kontinuerlig elförsörjning för att säkerställa gästernas säkerhet och komfort.

Viktiga funktioner:
– Nödbelysning
– Ventilation
– Kök och kylsystem
– Bokningssystem
– Säkerhetssystem

Vid strömavbrott kan hotell snabbt påverkas ekonomiskt och operativt.
Reservkraft gör det möjligt att:
– Upprätthålla drift
– Skydda livsmedel
– Säkerställa säkerhetssystem
– Minska driftstörningar

Vid större hotell är reservkraft ofta en del av den övergripande säkerhetsstrategin.

IT-verksamheter är bland de mest känsliga för strömavbrott.
Även korta avbrott kan leda till:
– Systemfel
– Dataförlust
– Driftstopp

Vanliga krav:
– Snabb start av reservkraft
– Integration med UPS
– Stabil spänningskvalitet
– Redundans vid behov

Reservkraft i IT-miljöer dimensioneras ofta för att säkerställa kontinuerlig drift utan avbrott.

Vatten- och avloppssystem är kritiska samhällsfunktioner.
Vid strömavbrott kan konsekvenser bli:
– Stopp i vattenförsörjning
– Översvämning
– Miljöproblem

Reservkraft säkerställer drift av:
– Pumpar
– Styrsystem
– Reningsprocesser

För många anläggningar är reservkraft en nödvändig del av infrastrukturen.

Den bästa tiden att investera i reservkraft är innan ett allvarligt strömavbrott inträffar.
Många investeringar sker först efter att en verksamhet har drabbats av driftstopp, vilket ofta innebär högre kostnader och större konsekvenser.

Tecken på att det är rätt tid att investera:
– Ökad digitalisering
– Högre krav på driftsäkerhet
– Risk för ekonomiska förluster vid driftstopp
– Ökade krav från myndigheter eller försäkringsbolag
– Förändrat säkerhetsläge

Att investera i reservkraft är i många fall ett strategiskt beslut som stärker verksamhetens robusthet.